Min eftervalsanalys angående Kristna Värdepartiet valresultat

Kristna Värdepartiet (KV) fick ca 3500 (eller 0.06%) av rösterna i riksdagsvalet 2014. Hur utvärderar vi det?
KV startades 4 januari 2014. På knappt åtta månader har vi gått från 0 till ca 420 medlemmar och från 0 till 3500 röster. Det ser vi som en framgång. Det är en god start.

 
Samtidigt hade vi förstås önskat ett bättre valresultat. Vi vill stå för klassiskt kristna värderingar på ett tydligare sätt än något annat parti gör. Vi fick också ett visst genomslag i media när vi startade. Det finns närmare ca 230 000 medlemmar i de klassiska frikyrkorna, ca 125 000 ortodoxa och ca 92 000 katoliker. Tillsammans blir det ca 450 000 människor varav många torde dela KV:s grundvärderingar. I ljuset av detta måste vi fråga oss varför vi inte fick fler röster. Det finns självfallet flera orsaker till ett visst valresultat, och det är alltid svårt att bedöma vad som betytt mest. Men här vill vi redogöra för de orsaker vi tror ligger bakom vårt valresultat.

1. Vi är fortfarande helt okända för många:
Trots ett visst genomslag i media i samband med vår start är det fortfarande många av våra presumtiva väljare som aldrig hört talas om oss. Mer än hälften av våra insändare och debattartiklar har refuserats och vi har efter vår start inte uppmärksammats mycket i media. När valrörelsen kommer igång är det dessutom svårt att få utrymme när man är ett litet parti utan organisatoriska eller ekonomiska muskler.

2. Vi är ett osäkert kort för många som ändå känner till oss:
Att höra talas om ett parti räcker inte för att man ska lägga sin röst på det. Vi tror att många av våra presumtiva väljare har avstått från att rösta på oss tills vi – i deras ögon – mognat till oss. Vi befinner oss fortfarande i en process där vi formar vår politik. Så här i början har vi flera av de barnsjukdomar nystartade partier brukar ha där organisationen och politiken ”spretar” en del. Istället för att ge oss en skjuts framåt är det då många som väljer att avvakta.

3. Det politiska läget:
Av våra presumtiva väljare som finns på högerkanten av svensk politik, har en röst på KV upplevts som en ”bortkastad röst i ett ödesval”. Vänner till mig har sagt att de skulle lagt sin röst på oss om Alliansen haft ett starkare väljarstöd.

4. Sekulariseringen av svensk kristenhet:
På olika sätt har den starka avkristningen av Sverige påverkat svensk kristenhet. För det första menar vi att kristen tro i hög grad privatiserats. Det gör att man vant sig vid att inte låta kristna värderingar på det privatmoraliska området (exempelvis angående sexualetik, abort och äktenskapssyn) styra ens politiska ställningstaganden. Man har accepterat att vi nu lever i ett sekulariserat samhälle och det känns lönlöst att utmana detta i hur man väljer politiskt.

För det andra gör många kristna en politisk analys där ekonomiska, pragmatiska eller ideologiska ställningsstaganden väger tyngre än samvetet. Politiska frågor kan kategoriseras utefter en etisk skala som går från icke-moraliska till moraliska frågor. En grov kategorisering kan se ut så här: (1) ekonomiska frågor som rör min ekonomi; vad blir bra för mig? (2) ekonomiska frågor som rör samhället i stort; vad tror jag blir bra Sverige? (3) ideologiska frågor om vilket samhälle som är bäst för mig, (4) ideologiska frågor om vad som är bäst för samhället, (5) pragmatiska och valtaktiska överväganden om hur man bör välja givet hur opinionen ser ut, (6) moraliska frågor om vad man anser är rätt, fel, rättvist, orättvist, ansvarigt, oansvarigt. (6) grundläggande moraliska frågor om exempelvis människovärdet och andra frågor där ens samvete berörs på ett mycket tydligt eller starkt sätt.

Självfallet hamnar vissa politiska frågor i flera av dessa kategorier och uppdelningen blir något grovhuggen. Men det finns frågor som utan tvekan hamnar i respektive kategori. Vi menar att varje kristen – ja varje människa – bör ge mycket stor tyngd åt alla de frågor man placerar i den sjätte kategorin. Grundläggande moraliska frågor bör väga otroligt mycket tyngre än ekonomiska, ideologiska och pragmatiska överväganden. Det ligger ju i samvetets natur att vara en moralisk stoppkloss som säger absolut ”nej” till exempelvis kränkningar av människovärdet. Det är först efter att samvetet fått säga sitt som det finns utrymme för en vägning av olika frågor och infallsvinklar. Men samvetet väger ofta förvånansvärt lätt när kristna resonerar politiskt.

För det tredje tror vi att sekulariseringen gjort att kristna har mer tolerans mot politiska alternativ som är mer liberala än deras egna uppfattningar medan man är intolerant mot politiska alternativ som är mer ”värdekonservativa” än de själva är. Hittar man ett ”fel” med Kristna Värdepartiet så räcker det för att inte rösta på oss, medan man har en mycket större acceptansmarginal när det gäller partier som är mer liberala än en själv. Sekulariseringen har skapat en asymmetrisk acceptansmarginal.

5. En felaktig pragmatisk analys
Vi tror att många av våra presumtiva väljare tänkt att Kristna Värdepartiet inte kan påverka svensk politik med mindre än att vi får minst 4% och kommer in i riksdagen. Oavsett det politiska läget blir därför en röst på oss bortkastad. Av flera skäl är vi övertygade om att detta är fel. Exempelvis räcker det med att KV får 0,5% för att vi ska vara ett verkligt hot mot Kristdemokraterna och därmed mot hela Alliansen. Detta kan få KD att helt eller delvis gå tillbaka till sin värdekristna grund när det gäller exempelvis abort och samvetsfrihet. Det kan också få andra allianspartier att tona ner sin abortliberala retorik.
För det andra handlar politik minst lika mycket om opinionsbildning. Ett KV runt 1 % kommer kunna påverka opinionen mycket mer än om vi bara har 0,06%. Journalister kommer skriva mer om oss och abortfrågan om vi existerar på den politiska kartan, vilket ett parti runt 1% faktiskt gör. Med ett så lågt valresultat som 0,06% riskerar vi att ignoreras totalt. Abortliberala politiker och journalister kommer slå mynt av att ”abortmotståndet” är dött i Sverige, vilket förstås är olyckligt (då det inte ens är sant).

Sammanfattningsvis menar jag att vi i KV har både samvetet och pragmatismen på vår sida, men att vi inte haft tid, resurser eller förmåga att kommunicera detta till våra presumtiva väljare.

Mats Selander, talesperson för Kristna Värdepartiet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: