Svenska ungdomar behöver inte mer sex – utan mer kärleksfulla relationer

Svenska ungdomar är olyckligare än ungdomar i Mexico eller Indien. I alla fall enligt en undersökning gjord av MTV som Metro skriver om. Tvärtom mot vad man kunde tro hamnar i-länder i botten av listan, och de så kallade u-länderna kommer högst upp. Vad kan det bero på?

När Moder Teresa kom till västvärlden menade hon att vi var fattigare än i Calcutta. I Indien saknar många tillräckligt med pengar, men i väst saknar vi det som verkligen betyder något på djupet – relationer! Hon slogs av hur ”relationsfattiga” vi var.

Jag tror att våra ungdomar är olyckliga därför att de lever i en relationsfientlig kultur. ”Pappas nya flickvän”, ”mamma har träffat en ny”, ”pappa försvann när jag var tre och sen dess har jag inte sett honom”, ”idag fick jag två nya plastsyskon”. Det råder relationskaos, och ungdomar har tvingats anpassa sina känsloliv efter det. Relationer är fyllda av svek och smärta. Man har sett det själv – på nära håll. Men när man anpassar sitt hjärta efter relationssvält blir hjärtat oundvikligen olyckligt. Även om man själv inte vet varför. Man tror ju att man skyddar sig själv. Det är som att sluta äta därför att man en gång blivit matförgiftad. Och har man själv erfarit smärtan i nära relationer är det lätt att söka lyckan någon annanstans: nöjen, dataspel, sex, droger, karriär, pengar.

Troligen har svenska ungdomar aldrig haft så mycket sex som nu, spelat så mycket dataspel som nu, haft så mycket pengar som nu, rest så mycket som nu, haft så mycket frihet som nu. Och ändå är man olycklig. Olyckligare än i Indien.

Vi behöver kärlek mer än mat, eftersom kärlek är mat för själen och själen är viktigare än kroppen. Det är därför ungdomar som växer upp i mer ”traditionella” kulturer är lyckligare. För där har man ännu inte bytt bort Gud och familjen – de viktigaste relationerna – mot karriär och pengar.

Kristen tro är en relations-världsbild. Den säger att en personlig Gud är tillvarons grund och att vi är skapade för relation med Gud och varandra. Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv – det är summan av kardemumman, enligt Jesus. Jag vet av egen erfarenhet vilken inre förvandling en relation med Gud skapar. Jag vet vilken skillnad en kärleksfull och stabil familj gör.

Visst är det gammaldags och ”traditionellt”. Men det har blivit det just för att det fungerat i tusentals år. Den kultur som föraktar det begår ett långsamt självmord – och det är hos barnen och ungdomarna som dödsprocessen märks tydligast eftersom de är mest sårbara och mottagliga. Måtte våra ungdomar se igenom lögnen innan det är för sent!

Ursprungligen publicerat av Mats Selander den 31 maj 2007 på CredoAkademins blogg